Plastavfall och återvinning i EU: fakta och siffror

Nästan en tredjedel av plastavfallet i EU återvinns. Med vår grafik får du lära dig mer om plaståtervinningen i EU.

Tillverkningen av plast har ökat exponentiellt på bara några årtionden - från 1,5 miljoner ton 1950 till 359 miljoner ton 2018 (globalt) - och med det även plastavfallet. Efter en markant minskning av produktionen under första halvåret 2020 till följd av covid-19 har produktionen återupptagits igen under andra halvan av året.

EU vidtar redan åtgärder för att minska mängden plastavfall, men vad händer med det skräp som finns trots alla ansträngningar? Hur ska plaståtervinningen ökas?

Läs mer om EU:s åtgärder mot plastavfall.

Grafik om plastvfall
Plastavfall och återvinning i Europa

Hanteringen av plastavfall i Europa

I Europa är energiutvinning det vanligaste sättet att omhänderta plastavfall på, följt av återvinning. 25 procent av allt genererat plastavfall hamnar på soptippen.

Hälften av den plast som samlas in för återvinning exporteras för att bearbetas i länder utanför EU. Anledningarna att export sker innefattar bristande kapacitet, teknologi och ekonomiska resurser för att hantera avfallet lokalt. EU:s export av avfall till länder utanför EU uppgick till 32,7 miljoner ton år 2020. Huvuddelen av avfallet består av järn- och icke-järnmetallskrot samt pappers-, plast-, textil- och glasavfall och går huvudsakligen till Turkiet, Indien och Egypten.

Tidigare skeppades en betydande del av det exporterade plastavfallet till Kina, men med Kinas nyligen införda förbud av importerat plastavfall minskar antagligen EU:s export ytterligare. Det medför en risk för att avfallet förbränns eller hamnar på soptippar ökar i Europa. Under tiden söker EU efter cirkulära och klimatvänliga sätt att hantera sitt plastavfall.

Den låga andelen av plaståtervinning som sker inom EU innebär stora ekonomiska och även miljömässiga förluster. Det uppskattas att 95 procent av det ekonomiska värdet på förpackningsmaterial i plast är förlorat redan efter den första användningen.

År 2019 beräknar forskare att produktionen och förbränningen av plast globalt pumpade ut mer än 850 miljoner ton växthusgaser i atmosfären. Till år 2050 kan de utsläppen öka till 2,8 miljarder ton, vilket delvis skulle kunna undvikas genom bättre återvinning.

Läs mer om avfallshanteringen inom EU.

Plastpåsar och sugrör i vattenbryn ©AP images/European Union -EP
Engångsprodukter i plast som sugrör, påsar och annat skräp orsakar skador på havsmiljöerna ©AP images/European Union -EP

Problemen med plaståtervinning

De huvudsakliga problemen som försvårar återvinningen av plast är kvaliteten och priset på den återvunna produkten, jämfört med deras engångsmotsvarighet. Plastbearbetningsföretag kräver stora mängder återvunnen plast, tillverkade enligt snävt kontrollerade specifikationer och till ett konkurrensmässigt pris.

Eftersom plast lätt anpassas till de behov (funktionsmässiga eller estetiska) som varje tillverkare har, komplicerar mångfalden på råmaterialet återvinningsprocessen så att den blir kostsam och inverkar på slutproduktens kvalitet. Som en konsekvens av detta ökar efterfrågan på återvunnet plast snabbt, även om det 2018 endast stod för sex procent av den totala efterfrågan på plast i Europa.


EU:s lösningar för att öka återvinningsgraden av plast

I juni 2019 antog EU nya regler för att ta itu med problemet med plastskräp i havet och införde en rad åtgärder för de tio vanligaste plasterna för engångsbruk som hittas på europeiska stränder, samt fiskeredskap. De nya reglerna innehåller ett mål för återvunnet innehåll i plastflaskor på 25 % senast 2025 och 30 % senast 2030.

I november 2022 föreslog kommissionen nya EU-regler för förpackningar, inklusive förslag om att förbättra förpackningsdesignen, exempelvis genom tydlig märkning, för att främja återanvändning och återvinning. Förslaget innehåller också krav på en övergång till biobaserad, biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast.

Ta reda på mer om hur EU vill uppnå en cirkulär ekonomi till 2050.

Som en del av den gröna given ska 55 procent av allt förpackningsavfall i plast återvinnas år 2030. Detta skulle förutsätta bättre utformning/förutsättningar för materialåtervinning, men sätt att skapa incitament på marknaden för återvinningsbar plast behövs också menar ledamöter.

Dessa åtgärder skulle kunna vara:

  • Skapandet av kvalitetsnivåer för sekundärplaster
  • Uppmuntra till certifiering för att öka tilliten hos både industrin och konsumenter
  • Introducera bindande regler för minsta andelen återvunnet material i vissa produkter
  • Uppmuntra medlemsstater att överväga en sänkning av mervärdesskatten på återvunna produkter.

 

Parallellt med dessa åtgärder har parlamentet gett sitt stöd till en begränsning av lättviktspåsar av plast i EU från 2015

Kammaren vädjade också till Europeiska kommissionen att vidta åtgärder emot mikroplaster.

I januari 2023 röstade parlamentet om sin ståndpunkt om reglerna för avfallstransporter som syftar till att främja återanvändning och återvinning och minska föroreningar. Parlamentsledamöterna insisterar på att export av plastavfall till länder utanför OECD ska förbjudas och att transporterna till OECD-länder ska fasas ut inom fyra år.

Mer information

Relaterade artiklar

Dela den här artikeln på: